The Temples Of Syrinx

The Temples Of Syrinx

Omnipollo Nebuchadnezzar

ölrelateratPosted by Christian Sandberg Fri, March 07, 2014 21:42:57

Dags för en riktig hype. När denna öl lanserades för första gången blev den genast hyllad. Den har vunnit flera priser och nu är intresset inte direkt mindre när den kom bland det fasta nyheterna 1 mars. Sverige är traditionellt inte bortskämda med riktigt god DIPA-öl, men nog fanns det några fina innan Neb kom (Anders dubbel-IPA från Eskilstuna samt Drakens DIPA från Oppigårds ex.) men annars var det lite tunnsått tycker jag. Nu har det kommit betydligt fler men Neb får ändå anses vara en av de mest namnkunniga inom stilen i Sverige.

Nåväl, slutsnackat. Neb är alltså en DIPA (double indian pale ale) och klockar in på 8,5% ABV.

Färgen är guldig med rag mot bärnsten, vätskan något oklar. Det fem fingrar vita ganska kompakta skummet sjunker långsamt och lämnar mycket rester.

Doften är mer sofistikerad än monstruös som det annars brukar vara med överhumlad öl. Citrus och ananas är det mest framträdande. Utöver det lite övriga tropiska aromer blandat med lite elegant maltfokus som bröd och honung.

Smaken är initialt stor på beska med kraftig humle. Initialt en del obligatoriska tropiska frukter, med grape, ananas och apelsinskal som mest framträdande. Kort därefter väntar jag på den klassiska avslutande beskan att sätta in, men snopen (och positivt överraskad) nås jag av en torrhet, med mer aning av söt maltighet, med vitt bröd, honung och liknande. Det är snarare torrt än beskt för några ögonblick. Beskan återkommer lite snyggt mot det annars ganska torra, lätt bitter-syrliga slutet som vilar på en bra maltbädd. Knappt kännbar alkohol.

Kroppen är medel, vätskan är mjuk, lite klibbig. Lite kolsyra.

En snygg twist i smaken som gör att den här sticker ut lite mot andra öl i en stil som annars är ganska typisk i sin utformning. Snyggt. Lättdrucken och välbalanserad.

330 ml. 29,90:-. Systembolagets nyheter 1 mars 2014. Bilden är tagen från systembolaget.se

  • Comments(0)//blogg.christian-sandberg.se/#post71